Vi bestämde oss för att se Wall- e, eller vi o vi. Min bror hade sett den och rekomenderade den, så ja ville faktiskt se den;) Men jag var ju orolig och skickade iväg ett sms först o kollade om den verkligen var "bebis" - vänlig. Och ja, det var den...



Innan filmen åkte vi till gränby centrum med mamma o min minsta lillasyster på fyra år. Vi köpte godis o dricka o sen lämnade mamma oss utanför spegeln:)

 Jag måste säga att filmen var skit bra och verkligen berörde mig haha. ja blev lite känslosam över den eventuella framtiden för mänskligheten. Den var så kall och alla människorna satt i rullstolar och åt och var i sina egna världar, BOKSTAVLIGEN!. Jorden har sedan länge övergiven och kvar fanns bara massa SKRÄP.. När filmen var slut och vi kommit ut till dagsljuset var jag helt hyper o tittade till min lilla stackars lillasyster som egentligen bara snappat upp den ytliga sidan av filmen, ja hon är ju trots allt ett barn. Jag talade om henne att jag älskade jorden och att jag var så glad att mänskligheten och livet på jorden fortfarande gick att räddas, glädjen och den hoppfyllda inställningen byttes snabbt till en stor sorg och ledsna ögon. Jag sa till henne, ooooohhhh va sorglig filmeeen var visst?? visst??....HAHAHAH stackars barn, hon förstod ingenting.. När jag sedan blev positiv igen började hon le och skratta o försökte få fart i mig, jag stod ju fortfarande utanför biografen och fjantade mig.. glädjen och sorgen bytte av varann titt som tätt och lilla syster var nog till slut väldigt glad när hon fick syn på mamma.

Gå och se den iaf, den e jätte fin:)