Det hände mig en märklig grej igår på jobbet. Jobbar på ett gatukök, och som vanligt springer det fullt med dårar där på kvällarna. Klockan var runt åtta snåret och det var någorlunda lungt. Jag hade två tre beställningar och fram kommer en man runt 40- års ålder. Han frågade efter våra vetetariska mål och jag erbjöd honom en green burgare. Jag märkte snabbt att han hade en väldigt negativ framton och istället för att gå igång så försökte jag att vara ännu trevligare. Han gav upp och svarade med några korta meningar att han hade bråttom. Jag fixade ihop käket och frågade om han ville ha allting på hamburgaren. Helst hade jag inte ens velat fråga honom, eller ens prata med honom mer. Men jag var ju tvungen, jag ville ju inte att han skulle komma med några som helst invändningar.. Men iaf jag frågar om det ska vara allt på burgare?.. han mumlade, och jag baa huuh? .. mummel mumel, flin, nästan som hån?, mummel... jag: ursäkta, ska det vara allt på?. mummmel mummel.. jag: aha ok.. lite taffatt försöker jag pussla ihop de få ord jag fått till svar och sätta samman dom till något.. det går inte:( .. så jag frågar ännu en gång: ursäkta, jag hörde inte vad du sa, skulle det det vara allting på? ....för en sekund känner jag en väldigt energi som nästanfår mig att tappa andan :O, hans ögon blir helt svarta o fyllda av hat.varför?:( ..o va gör han inte? jo, han tar sitt pick o pack och bara rusar iväg!!:S:S FATTAR NOLL? hallo? din hamburgare? var de allt på? wtf.... då va min kväll förstörd.